Aspa
Jag har ientligen ingen egen häst, men jag är medryttare på en D-ponny som heter Aspa. Jag försöker rida henne så många dagar jag kan (det brukar bli ungerfär 5-6 dar i veckan.) Hon är en ölandshäst på 9 år och jag började rida henne när hon var 5-6 år. När jag började rida henne så var hon verkligen jätte lugn och snäll för att vara så ung, tillskillnad från många andra unghästar som slänger sig och skenar för minsta lilla. Nu som 9:åring är hon världens snällaste. Hon är ingen hopphäst och det högsta jag har hopat med henne är bara 70 cm. Men jag tycker hon är duktig ändå eftersom hon inte är skapad för att hoppa, och hon har utvecklats jätte mycket inom hoppningen om man jämför med vad hon hoppade i början. När man rider henne i paddocken är hon slö, men det går att få fart på henne om man bara vill. Rider man ut så kan hon bli väldigt pigg, om det blåser så kan det nästan bli avramlings risk haha. Hon älskar att hoppa terreng i skogen och alla uteritter. Rider man på gator så är hon trafiksäker, men kan bli rädd för traktorer och lastbilar m.m samt om man själv spänner sig så kan hon hoppa till lite, men mer än så gör hon inte! hon är en helt fantastisk häst och jag älskar henne så mycket. Även om jag om något år vill köpa en tävlingsponny så vill jag ändå inte sluta rida Aspa.
